Ibland finner jag att respekten saknas och det gör ont. Jag har inte varit den bästa mot dig, men jag försöker bevisa gång på gång att det jag vill ha är ett liv med dig.
Jag kanske överreagerar, men om det försvinns en hel natt och en hel dag så finns det alltid något som gnager i en. Bli arg, bli ledsen, bara det förstås att det är känslor det handlar om och du kanske tycker att jag inte visar dem. Men det gör jag. Men så fort det görs det blir det ilska eller irritation som svar. Istället för att lyssna på vad jag känner.
No comments:
Post a Comment